Jag hade ju en tanke att åka ner till Skåne och köra tävling i lördags men sunkigt väder gjorde att det kändes bättre stanna hemma och försöka få några vettiga träningspass istället. Så sedan i fredags har det blandats friskt med racer och 29er. Idag var det dock lite motigt. Hade planerat att köra första loopen på Billingeracet-banan. Allt var till en början frid och fröjd och jag hade riktigt kul i den vattensjuka terrängen, men tyvärr skar vevlagret för mig när jag kommit halvvägs ut till Jättadalen. Attans! Till på köpet dök det upp två blodtörstiga Rottweilers när jag stod med cykeln uppochner och studerade mitt kärva vevlager. Den ena nöjde sig med att stå och skälla på mig men den andra var sugen på saftig cyklist-vad och satte full fart mot mig med fradgan sprutandes och tänderna blottade! Har nog aldrig kommit upp på cykeln så fort som jag gjorde då. Aldrig heller har jag tidigare lyckats varva ur dyngen så snabbt på så sugande underlag som banvallen. Jag kom undan med blotta förskräckelsen, men jag trodde för ett ögonblick att min sista stund var kommen!
Hur har det då gått med testet Epic vs. Stumpjumper? Ihållande regn har tyvärr gjort att banan fått en lite annorlunda karaktär och dessutom är Stumpjumperns framdäck lämligast för lite torrare förhållanden, men bortsett från det kan jag konstatera att det blir jämnt mellan de tu. Stumpjumpern tog i runda slängar 30 sekunder längre tid på sig för ett varv, men då krånglade jag lite och fick stanna en gång för pinne i hjulet och bromsa ned till knapp styrfart för att inte platta till en hund. Får det torka upp liite så ska jag göra ett nytt försök och då tror jag Epicens tid hänger löst.
Veckan som kommer ska jag försöka förbereda mig så gott det går inför Engelbrektsturen som går på söndag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar