Skallebank

På grund av öm nacke och konstant huvudvärk, har jag legat lågt med både träning och arbete i veckan. Siktar på att börja cykla lite igen nästa vecka. Då på racer förstås eftersom jag inte fått något leveransbesked om 29-tummaren ännu. Har börjat snegla lite åt begagnatmarknaden de senaste dagarna. Antagligen det säkraste sättet att få fatt i en konkurrenskraftig hoj innan Billingeracet. Tur jag har Bianchin i alla fall. Den är grym!

Misslyckat Kolmården

På vinst och förlust hängde jag med Karl till Kolmårdsbiken, mest för att få lite skog i benen innan långloppscupen drar igång. Cykeln för dagen var en storleken för liten postordercykel från Tyskland. Starten gick tämligen odramatiskt. Satt med någonstans runt 5-10 och behövde inte använda onödigt med energi för att hålla mig där den första grusvägs-milen. Efter första singel-track partiet hade fältet spruckit av och jag hamnade någonstans mellan förstagruppen och bakomvarande. Gissningsvis plats 6-10. Dock flöt det på riktigt bra, jag höll min egen fart inne i skogen och bombade för allt jag var värd på gruspartierna. Vid första varvningen blev jag uppåkt av två killar och vi inledde ett bra samarbete. Tyvärr tabbade jag mig vid en spång och blev lite efter. När denna lucka sedan skulle täppas till blev jag antagligen lite onödigt "het" och gjorde ytterligare ett misstag som resulterade i en "superman" där över-och underläpp, näsa och haka gjorde grovjobbet för att ta emot mig. Blodet sprutade och jag såg stjärnor för ett ögonblick. Var bara att kravla sig av stigen och sätta sig i ljungen en stund. Ungefär här var racet över för min del. Strax under 30 km gissar jag på att vi hade åkt. Efter kanske fem minuter kravlade jag mig upp och började trampa vidare mot målområdet för att bryta. Dock kände jag att blodet slutat rinna och cykeln var ju faktiskt någorlunda hel. Den hade fungerat som en påse nötter redan från start så en vurpa mer eller mindre gjorde ingen större skillnad. När det var dags för sista varvningen inför tredje loopen bestämde jag mig att jag bannemig skulle cykla för hela pengen även idag. Fort gick det absolut inte och särskilt kul var det inte heller men runt kom jag. En medioker 25:e placering rullade jag in på. Det enda positiva man kan se i det här är att jag placerade mig i första tredjedelen av tävlings-fältet, trots att jag höll lågt fika-tempo sista halvan av loppet och trots att jag satt stilla en bra stund. Bör finnas utrymme för förbättring med andra ord.

Kvällen ägnades åt att sitta på akuten och vänta på ett utlåtande om min nacke som ömmade rätt friskt. Muskelsträcking blev diagnosen. Alltså ingen fara på taket utan bara ge full gas närsomhelst igen!

Återstår att se när nästa race blir. Kommer antagligen inte köra någon mer MTB på den gamla tysken i vart fall.

Östgötaloppet

Så var än en gång dags för tävlingspremiär. Kosan styrdes, i tidig morgonstund, mot trakterna kring Linköping där 132 km väntade. Dessa skulle avverkas ihop med dryga hundratalet elit-gubbar. Ungefär lika inspirerande som skrämmande skulle man kunna sammanfatta min känsla strax innan start. Detta var min första elit-start sedan 2003 så det var lite ovisst hur man skulle komma att stå sig.

De första milen till Borensberg gick väldigt lugnt och försiktigt men väl där samlade de röda gubbarna (Team Cykel-city) ihop sig och satte upp med lite redig kantvindskörning. Vilt drägglande och med tungan hängandes utanför så lyckades jag bita mig med längst ute i grussträngen. Klungan slets i stycken men återsamlades så småningom när tempot lugnade sig. Väl tillbaka vid målområdet återstod tio varv á 6 km. Stundtals riktigt tuff åkning och det var bara att göra sitt bästa för få åka med till mål. Med resultatlistan i min hand kan jag konstatera att jag gick i mål ihop med någon sorts andraklunga. Jag slutade som 25:e man. 108 kom till start, 61 gick i mål. Jag kan också konstatera att de bästa är fruktansvärt bra, så vill jag bråka med dem så lär jag få peta i en växel till. Får se hur det blir med den saken...

Kort summerat är jag helt klart nöjd med dagen. Riktigt kul var det och cykeln fungerade fantastiskt. Avrundar med ett par (ego)bilder:

Kittad och klar

I väntan på start

Helt vanlig idolbild

Flat out!

Igår, när jag begav mig ut i morgonsolen, kändes benen som om de var fyllda med betong. Moralen var inte i topp den heller så det fick bli ett lugnare återhämtningspass på dryga timmen. Idag var det bestämt att det skulle bli en timma extra sovmorgon som sedan skulle följas av ett hårdare pass av något slag.

Så fick det bli! En runda på klassisk träningsmark för oss skövdebor, nämligen "berget runt". En sväng på 61 km som innehåller det mesta. Det visade sig att benen tagit till sig gårdagen vila mycket bra och det fungerade att ge full gas relativt omgående. Med 60 km på mätaren hade klockan tickat i knappa 92 minuter. Sista kvarten började benen svikta lite men på det stora hela får det ses som ett skapligt besked inför helgens batalj.

geeignet für Fahrer bis max. 80kg

Så stod att läsa i texten om det hjulpar jag valde att utrusta Bianchin med för ett par veckor sedan. Tanken var att slippa krångla med att ekra och ordna utan istället bara montera däck och gasa.
-De måste ju ha lite marginaler, tänkte optimisten i mig och tryckte på köp-knappen. Nu, med 50-60 mil körda vet jag bättre. Igår fick jag rikta upp bakhjulet samt noterade ett begynnande glapp i baknavet. Idag small första ekern av vilket reducerade min träningsrutt med cirka halvtimman. Summa summarum: Ta till lite extra i valet av träningshjul. Det vet säkert alla redan, men nu även jag!

I övrigt var det en toppendag för cykel. Varmt och skönt, svag vind och fågelsång. Blev först en timma på egen hand. Därefter tre timmar med Per. Stötte även på Karl på hans nya Specialized 29er. Såg sjukt fin ut och suget är grymt stort efter en dylik. Går allt väl och om gud är god så kanske min dyker upp i veckan. Hoppashoppas! Klockan stannade på dryga fem timmar och 17 mil. Gött!

Morgonbild från Rånna. Nu är det gött å leva!

Hur gick det då med lagningen? Resultatet:

Känns som det blev rätt ok. Lite slip och färg så är den fit for fight igen

Slapparlördag

Idag var det bestämt sedan tidigare att det inte skulle bli någon träning ty det stod Brödbak på programmet. Brödbak på gammalt hederligt vis i vedeldad bakugn. Trevligt var det och en kasse brödkakor med hem blev det!

Senare blev det lite vård av sosse-containern samt hjulbyte på den samma. Nästan så den ser lite snabb ut, men jag garanterar att det är en synvilla:

Mellan varven klämde jag in lite pyssel&papp genom att göra ett försök att kladda ihop en liten lagning på racern. Kolfiber och epoxi var det både högt och lågt men jag hoppas att lite hamnade på rätt ställe. Bild kommer om det blev bra.

Nu återstår lite grill och möjligen en folköl för att fullborda lördagen. Känner mig upplagd för ett långpass imorgon om väderprognosen håller.

Det drar ihop sig...

Nu till helgen är det en vecka kvar till årets första race, Östgötaloppet. Då ska det visa sig huruvida vinterns träning gjort nytta eller ej. Veckans träning har därför mestadels haft fokus på och få lite fart i benen. I torsdags kväll gick årets första regelrätta klubbträning av stapeln med Evalds MTB i Kvänum som utgångspunkt. Jag, Sääv och Jansberger begav oss ut i blåsten för att få lite ordentlig snurr på limporna. Det gick bra. Bitvis kändes det faktiskt som det gick riktigt fort och vi körde oss rejält trötta på mindre än två timmar. Mest glädjande för dagen var Jansbergers uppvisning av spurt-tillslag. Det bara knaka' i carbonet på hans Sintesi när han passerade mig med ett antal meter kvar till 50-skyltarna som utgjorde dagens spurtsnöre. Kul! En kvalité vi verkligen ska försöka förvalta under säsongen!

Idag fick det bli ett intervallpass efter jobbet. Började med en 20-minutare i motvinden för att sedan köra ett knippe 5-minutare i kant- och medvind. Kroppen känns helt ok och jag har väl inget direkt att skylla på om jag gör bort mig på söndag om en vecka. Ska bli intressant!

Ny klubbdräkt och nya kolfiberhjul. Det här är mannen man inte vill ha på sin rulle med 150 meter kvar till målsnöret...

Runt berget

Blev ett gött pass med Per runt berget nu i eftermiddags. Gick fort bitvis.

Testcykel

Som planerat blev det TC efter jobbet. Presterade inte på någon nivå att bli direkt stolt över men jag var tämligen slutkörd efteråt vilket får anses som positivt. Funderar på hur jag ska göra för att hålla uppe motivationen för TC ett tag till. Börjar kännas lite tradigt nu när det börjar bli ljust och varmt om kvällarna.

Det går bra nu!

Strålande solsken och välsignande vindar! Så kändes det när jag trampade hem från jobbet med backträning i sikte. Första passet för året utan mössa under hjälmen, utan neopren på fötterna. Första passet med tunna handskar samt vanliga cykelbyxor med benvärmare. Passet i sig gick fint. Lyckades plåga mig genom passet från början till slut. Eftermiddagen nådde dock sitt klimax när jag cyklade över till Biltema efter träningen för att nödköpa en reservslang. Där, lite undanskymt, stod en back med inte mindre än 20 slangar, 700x23, till det facila priset av 3 kr och 22 öre stycket! Jag gjorde slag i saken och köpte dem alla och gjorde nog därmed en av mitt livs bästa affärer! Så kändes det i alla fall när jag stegade ut genom portarna. Nu är jag nog mest fundersam om de verkligen är hela eller om det är något annat lurt med dem... Det lär visa sig...
Imorgon blir det nog TC. Var ett tag se'n sist.

Söndag

Enligt rutin grenslades cykeln 08:00, regnet hängde i luften och vägbanan var mer än fuktig. Men vad gjorde väl det när man fick åka supersnabb racer! Tanken var att det skulle bli ett lite längre och lugnare pass än igår, då "flat-out" var ledordet för dagen. Klockan 10:00 mötte jag upp med Per som också hade dammat av racern. Per annonserade att det var cykeltävling på tv'n redan kl 12:30 så vi bestämde att två timmar fick räcka. I gengäld fick vi trycka på lite extra och med facit i hand kan man konstatera att det var ett bra val för när vi rullade in i Skövde igen efter dryga två timmar började regnet bli ganska ihärdigt.
Drygt fyra timmar blev det i alla fall och cykeln känns som en raket fortfarande!

Grått och fuktigt utanför Eggby, men varmt äntligen!

Sjukt styv cockpit

Toppenlördag!

Dåligt pumpade dubbdäck och sunkiga saltmopeder i all ära, men det utgör inte den faktiska anledningen till att man håller på med denna sport. Idag fick det alltså vara nog med trökande på vintercykeln och nya fina smalhjulingen plockades fram. Iväg bar det (i bil) till Lidköping för att möta upp med Jansberger, och trots mulet väder och blöt vägbana så var moralen i topp när vi rullade ut ur sta'n. Nu insåg man varför man håller på och sliter vintrarna igenom. Vi formligen flög fram över nejderna kring Svalnäs och Såtenäs och till och med motvinden kändes som vår vän. Och vilken cykel sen... Helt fantastisk! Har verkligen aldrig åkt på något liknande. Snabb som vinden och svarar otroligt bra. Tack än en gång Henke för att jag fick möjligheten att ta över den! Den episka turen avrundades med delikat lasagne följt av lika god hallonpaj (och grym espresso) hemma hos familjen Jansberger. Mellan varven han vi även med att limma nya tuber på Fredriks race-hjul, snacka massa strunt och anmäla oss till vårens första tävling.
Resten av lördagen hoppas jag på att få tillbringa med Therese i hemmets lugna vrå. Kanske kan bli en pils eller två för att avrunda en sällsynt trivsam lördag!

Skitig men snabb!