Materialet

Jag har alltid varit av den åsikten att bra material (läs dyrt) är för dem med dålig karaktär som inte orkar träna. De senaste åren har jag åkt runt på billig kina-plast och ful-tyskar i tron om att det banne mig funkar lika bra. Antingen är det så att jag sällat mig till den skaran som hellre köper prylar än tränar eller så har jag helt enkelt haft fel ty denna säsong har jag upplevt hur riktigt bra cyklar höjer ens prestationer. Till att börja med Bianchin. Så grymt mycket styvare, lättare och snabbare än min gamla Kina-dito. Ingen kraft går förlorad känns det som. Och idag fick jag chansen att åka på en riktigt bra MTB. Det var Karl som erbjöd sig att låna ut sin Specialized Epic 29er till 1:a maj-loppet i Kvänum. Banan som går i Oltorps friluftsområde har aldrig fungerat för mig. Knix och stök hela vägen utan några direkt partier där man kan dynga på ordentligt. Denna cykel vände dock upp och ner på min uppfattning om hur skogscykling brukar te sig. Helt plötsligt var det buskul att gneta runt över stockar och stenar. Fjädringen jobbade sjukt följsamt och cykeln svarade tokbra vid igångdrag. Verkligen kul och en riktig moralhöjare för mig vad det gäller mountainbike!

Hur gick då själva racet? Jodå, efter en sunkig start där jag missade att klicka i pedalen och fick se mig omkörd av större delen av elit-fältet plus en och annan junior så var det bara att börja plocka placeringar, en efter en. Tog mig i mål som sexa eller sjua (har inte sett till någon resultatlista ännu), vilket jag är nöjd med. Men det viktigaste av allt var att jag hade kul hela vägen, vilket aldrig varit fallet på 1:a maj-loppet förut. Tänk vad en dyr cykel kan göra! Tack Karl!